Joel Persson Haag: Trumpetlöftet som blev jazzpianist
Joel Persson Haags mamma rådde sin tioåriga son att söka till en orkesterklass i Norrköping. Sonen antogs och blommade snart ut till en talangfull trumpetspelare. Fast egentligen blev han lite besviken över instrumentvalet – och idag är ett helt annat speldon i fokus.
I en orkesterklass spelar hela klassen tillsammans som en orkester i miniformat. Joels mamma hade hört talas om fenomenet och tipsade den lilla pojken. Musik var för tiden att oprövat kort för Joel men han sökte, kom in och utvecklades snabbt. Det visade sig att han hade det väldigt lätt för sig när det kom till musik.
- Jag fick ton i både trumpeten och saxofonen direkt. Men det var så många andra som valde sax så det fick bli mitt andraval, trumpeten, istället. Jag minns att jag faktiskt var lite besviken över det valet ett tag, berättar Joel.
Joels trumpetspelande utvecklades i rask takt. I femte klass började han spela i storband och jazzensemble. Samtidigt började han spela lite piano själv hemma. Idag utgör jazzen en betydande del av Joels liv. Och det är direkt kopplat till valet av trumpet som instrument.
- Det var en direkt följd av trumpetspelandet. Jag hade ingen som helst koppling till jazzen dessförinnan. Jag började tidigt intressera mig för att improvisera, så det föll sig naturligt att jag började utforska jazzens område. Jag spelade lite klassiskt under samma period, men blev inte lika intresserad av det utan det drog mer åt jazzhållet, berättar Joel.
Problemet var dock att han inte lyssnade på jazz. Det var en pusselbit som initialt saknades. Joel lyssnade mest på progressiv metal såsom Dream Theater och Pain of Salvation och hade ingen som helst inblick i jazzen.
- Jag fick lära mig att tycka om det. Det var på gymnasiet som jag först började lyssna, och det utvecklades jag mycket av. Jag fick in jazzens språk i mitt spel mer, berättar Joel.
Spelat med legenden Nisse Sandström
Under gymnasietiden hade Joel en lärare som spelade tillsammans med den erfarne saxofonisten Nisse Sandström. Läraren tipsade Nisse om en elev som var väldigt framåt och som lärde sig snabbt. Nisse hörde av sig och frågade Joel om han ville gästspela. Till en början medverkade Joel på några låtar vid några enstaka tillfällen. Senare under gymnasietiden spelade Joel som en permanent del av Nisses band.
- Det var givetvis väldigt utvecklande att spela med Nisse som varit med om så mycket, och som är en legend. Genom Nisse fick man på något sätt se hela världen. Alla historier han berättade smittade av sig på oss andra, berättar Joel.
Efter gymnasiet gick Joel på Fridhems folkhögskola i Skåne, med skarpt fokus på jazz. Musikutbildningen på Fridhems är en av de mest framstående i Sverige. Där tillbringande han två år genom att spela musik hela dagarna, lektioner varvat med övning. På Fridhem pockade också pianot alltmer på Joels uppmärksamhet.
- Efter Fridhems folkhögskola kände jag alltmer att piano var mitt instrument. Jag hade spelat mycket piano tidigare och kompat andra, och skrivit musik på piano. Men jag hade aldrig direkt spelat jazz på piano. Så på Fridhems testade jag att spela jazz på piano, och jag övade mycket, berättar Joel.
Pianospelandet tar över
Joel gick därefter ett år på Skurups folkhögskola med piano som huvudinstrument, och nu tog pianospelandet överhanden.
- Mitt pianospelande utvecklades något enormt under året på Skurup. Där började jag hitta känslan över vad jag ville göra, jag började komponera lite större sättningar med mycket blås. Och det där kände jag att jag ville göra mer av, så jag sökte till Högskolan för scen och musik i Göteborg. Där kommer bara två av hundratalet sökande in, så det kändes väldigt speciellt att komma in där, säger Joel.
Sedan starten på Högskolan har Joel känt att hans kall är att komponera på piano, och han har dessutom börjat komponera för stora sättningar med stora delar stråk.
- Jag vill skriva musik och spela upp den för folk. Och kanske börja skriva för film, det är lite av en dröm. Det är två drömmar, eller mål, som jag har. Musik för samman människor, man ger av sig själv så mycket när man spelar och man vävs samman med sina medmusikanter. Det är en speciell känsla, säger Joel.
Erkännandet har inte låtit vänta på sig. 2010 fick Joel Hans Fromholtz Minnesstipendium. Ett stipendium man inte söker till, utan där styrelsen får in tips. En dag blev Joel uppringd och fick reda på att han blivit tilldelad stipendiet. Och i oktober 2013 fick han Kulturstipendiet ur stiftelsen ICA Handlarnas Stipendiefond. Joel har hittat sitt kall och ser framför sig ett liv fyllt av musik.
- Musiken för mig är mina känslor som talar. Musiken betyder allt för mig, det är allt jag tror på, det är allt jag är och allt jag gör. Det finns i princip ingenting jag gör som inte har någon anknytning till musiken. Musiken finns alltid där, förklarar Joel.
Fulltecknad agenda
Varje dag sitter Joel vid pianot och komponerar. Han utvecklar aktivt sitt klassiska pianospel och försöker parallellt hålla igång sitt trumpetspelande. Dessutom arrangerar han för swingbandet People Swing Orchestra som han är en del av. Bandet spelar swing, en lite äldre form av jazz, och håller i dagarna också på att spela in nytt material.
- Jag har fullt upp, det finns ingen direkt ledig tid och allt jag gör är kopplat till musiken. Och man får lägga tre-fyra timmar per sak, per dag. Annars skulle jag inte utvecklas i den takt jag önskar, säger Joel.
I framtiden skulle Joel vilja återvända till Norrköping för att jobba för kulturlivet och hjälpa ungdomar genom att undervisa på något musikgymnasium.
- Norrköping som stad har en fast förankring i mig, det kommer den alltid att ha. Och att undervisa är något jag kommer att göra mycket under mitt liv. Det tycker jag är väldigt roligt och brinner väldigt mycket för, berättar Joel.
En dröm att komponera filmmusik
Idag är det piano som gäller. Trumpeten är inte lagd på hyllan, men det är pianot som utgör grunden för Joels spelande och komponerande idag.
- Förr var jag inställd på att trumpet var mitt instrument och att det var det jag skulle gå in för att bli riktigt bra på. Idag känner jag att det är kul att spela trumpet, men att det är piano som är mitt instrument. Men jag kommer alltid att spela trumpet, det kommer alltid vara kul men det är något jag gör vid sidan av, berättar Joel.
En stor inspirationskälla är filmmusik, en musikform som minner mycket om den typen av musik som han själv vill komponera.
- Med filmmusiken gillar jag det pampiga och smäktande. Den är ju skapad för att beröra och förstärka känslor. Jag lyssnar väldigt mycket på filmmusik. Jag gillar hur den är uppbyggd, det är precis som en mer utvecklad klassisk musik. Utifrån klassicismen och romantiken sett så är filmmusiken inte långt borta, säger Joel.