Författarna Sören Olsson och Anders Jacobsson: kreativa kusiner produktiva som få
Författarna Sören Olsson och Anders Jacobsson har arbetat och skrivit ihop i närmare 30 år. Idag har de roligare än någonsin tillsammans, och idéerna flödar som aldrig förr. Några uppsatta mål har de aldrig haft, men bakom framgången ligger ett gediget hårt arbete.
Anders Jacobsson skapade Sune i 20-årsåldern, mest för att bevisa för sig själv att han kunde skriva en barnbok. I samma veva hade han sökt till och blivit antagen på en skola i Örebro. Något som även kusinen Sören Olsson gjort, utan varandras vetskap. Anders fortsatte skriva om Sune, och Sören hoppade på tåget, initialt som illustratör, därefter alltmer involverad i skrivandet. Vid utgivandet av Sunes tredje bok stod de båda som gemensamma författare.
Sedan bokdebuten Sagan om Sune 1984 har det rullat på i en icke sinande takt. 136 böcker, tretton TV-serier, fyra filmer, fyra adventskalendrar (två för TV och två för radio) och massor av ytterligare produktioner senare har de fler idéer än någonsin och dessutom stora planer på gång.
- Allt vi gjort till trots känns det ändå som man har så mycket kvar att skriva om, som att man precis har börjat, säger Anders.
Ett florerande samarbete
Kusinerna har känt varandra hela livet, och de upplever själva att samarbetet dem emellan bara blir bättre och bättre med åren.
-Vi känner varandra så väl i dagens läge. Vi fyller i varandra i arbetet så det blir ett flow. Jag tror det är ganska unikt, det är få som arbetar så nära under så lång tid som vi gjort, säger Anders.
- Sedan tror jag det är viktigt att göra lite ”soloskivor” ibland, för att ge varandra näring. Att göra lite uppdrag vid sidan av det gemensamma arbetet, säger Sören.
Sören föreläser om boken Prins Annorlunda, som han skrivit i sällskap med sin hustru. Boken handlar om parets gemensamma son som lever med Downs syndrom och en allvarlig hjärtsjukdom. Genom föreläsningarna delar han med sig av erfarenheter och känslor kring den utmätta tid de har till förfogande tillsammans med sin son. Under närmare 20 år har Sören även intresserat sig för och föreläst om personlig utveckling och att växa som människa.
Nästa år kommer Anders ut med en egen bokserie, ”Kip Jansson – herr Allvarlig”. Böckerna handlar om en kille som är 10 år och bor i Örebro. Anders har använt sitt eget liv som form, applicerad på en fiktiv person. Två böcker utkommer under nästa år. Han har dessutom skrivit och givit ut romanen Alla mina andetag bär ditt namn.
Ren glädje att arbeta
Lusten att skriva är större nu än när de startade. Idag är det inte lika prestigefyllt, vetskapen om och tryggheten i att de blivit publicerade och redan gett ut böcker är en bidragande orsak. De är inte lika oroliga och kan skriva utifrån en glädje på ett annat sätt än i början av karriären.
-Vi har världens roligaste jobb. Man får använda sin kreativitet och lekfullhet precis hela tiden. Det som kan vara oroande är det ekonomiska, att få det att gå runt. Men så är det ju för alla egna företagare. Den delen uppvägs av att det är en ren glädje när man väl arbetar, skapar och skriver, säger Sören.
Det är ingen slump att det gått vägen för dem. Det ligger hårt arbete bakom, allt sedan starten.
-Vi byggde upp vår hobby, vi var energiska och tyckte om att göra många saker. Vissa saker gick inte så bra, andra saker gick bättre. En sak som gick bra var programmet Almanackan i radio 1989. Vi skulle göra ett radioprogram som skulle sändas 365 dagar om året. I programmet lade vi in en portion Bert. Detta medförde att hela svenska folket efter sjunyheterna på morgonen fick ta del av ett litet avsnitt Bert. Han åt sig liksom in i folks hjärnor, berättar Anders.
20 % av svenska folket lyssnade på programmet och det blev sedermera en ”snackis”. När författarna började göra sig ett namn tackade de ja till allting över hela landet, alla uppdrag och erbjudanden som kom över dem.
-Vi gjorde massa grejer. Bland annat låten Hej hej hemskt mycket hej med Hemliga byrån, vilket ledde till att vi fick spela in en hel platta och åka ut på folkparksturné runt om i landet. Vi fick till och med erbjudande om att göra en engelsk version i England, men tackade nej, berättar Sören.
-När vi började göra TV var ekonomin så dålig att vi fick göra allting själva – skriva manus och skådespela. Det fanns ingen budget. Det var jätteroligt. Genom Almanackan i radio blev vi välkända röster och i adventskalendern Sunes jul var vi själva lucköppnare och syntes varje dag i rutan under en månads tid. Det gjorde mycket för att få skjuts på karriären, minns Anders.
Det första stora genombrottet kom när de producerade en kassett om Sune för Föreningssparbanken 1986, som spreds i 117.000 exemplar. Då hade två, tre böcker om Sune utkommit på det lilla förlaget Hegas, i väldigt små upplagor. Nästa stora steg framåt kom 1987 då Berts dagbok gavs ut på Rabén & Sjögren och sålde otroligt bra. I samband med detta släpptes Hej hej-singeln med folkparksturné och tvåa på svensktoppen i släptåg.
-Anledningen till att vi slog igenom tror jag var Almanackan i radio plus att vi reste runt i landet och pratade om Sune. Samtidigt under åren 84-89 så köpte nästan alla närradiostationer in och sände Sune. Där lade vi den riktiga basen för framgången, säger Anders.
Jobbar utan givna mål
De har alltid jobbat med många olika projekt parallellt och såg sig egentligen inte som bokförfattare från början, det bara blev så. Både Sune och Bert var inslag i radioprogram från början, innan det blev böcker av dem. Författarna har gått emot de flesta konventioner och läror genom att aldrig ha satt upp några givna mål genom karriären.
-Vi har aldrig blickat mot några mål. Det måste man ju göra, har man fått höra. Sätta upp smarta, accepterade, realistiska och tidsatta mål. Vi har istället tackat ja till sådant som lockat oss och tackat nej till sådant vi inte känt för. Men aldrig haft någon styrning mot någonting, utan mer känt att detta verkar kul, säger Sören.
Var kommer idéerna ifrån?
Idéerna droppar ideligen ner över dem. Anders och Sören har var sin anteckningsbok och skriver hela tiden ner uppslag som kommer till dem.
-Det kan kännas som att man är uppkopplad mot något större, där man har tillgång till en kran som det strömmar idéer ur. Man vrider på kranen när man är mottaglig, säger Sören.
-Vissa människor har en naturlig fallenhet för att plocka isär och sätta ihop en dator, vilket jag inte kan. Plocka isär kanske. Jag har dock förmågan att vara öppen och mottaglig för idéer som finns runtikring oss. Vi har dessutom förmågan att kombinera dessa idéer med förmågan att fortfarande kunna vara nära vår egen barndom, eller oss själva som små. Vi minns väldigt mycket från när vi var små, som vi lyckats bevara i minnesbanken, säger Anders.
Det har alltid varit en självklarhet för Anders och Sören att idéerna finns i närheten. Det är del av deras liv att idéerna kommer till dem och har så alltid varit. Idag har de otaliga anteckningsböcker liggandes, fulla med idéer, fullt utvecklade och halvfärdiga.
Sedan Sunes födsel 1984 och tillkomsten av Bert har de båda karaktärernas popularitet hållit i sig. Varför blev det just böckerna om Sune och Bert?
-Vi skrev de böckerna som vi själva saknade. Det fanns inga sådana böcker när vi växte upp och vi tyckte att det var någonting som behövdes på marknaden. Vi trodde väl båda att vi var ensamma i hela världen om att tänka som vi gjorde, och att tänka på tjejer så mycket som man gjorde. Så vi började skriva böcker i ämnet med lite glimten-i-ögat-humor utan någon typ av förmyndarperspektiv, säger Sören.
Sören och Anders har alltid valt att placera sina karaktärer i nutid. De har också formaterat vissa böcker från tiden när de utkom för att passa in i dagens samhälle. Bland annat den allra första boken, Sagan om Sune.
-Vi skildrar samtiden och är tidsaktuella. Det är fiktiva städer böckerna utspelar sig för att det ska vara identifierbart för vilken tid eller miljö man än lever i. Och de ämnen vi skriver om är något som berört oss alla sedan tidernas begynnelse, säger Anders.
-Det var en upplevelse att träffa ryska barn när vi gav ut Sune och Bert i Ryssland. De upplevde Bert som kunde det vara en kille i deras egen klass. Och de skrattade på samma ställen som vi, upplevde samma kittlande nyfikenhet. Så det är ingen skillnad var du än läser om Bert. Vi är alla människor när det kommer till de ämnen vi skriver om i böckerna, säger Sören.
Nya Sune-filmer i görningen
Med Sune i Grekland 2012 förevigades Sune återigen på vita duken för första gången sedan Sunes sommar från 1993. Den här vändan med nya skådespelare sedan sist. Något som ger sig självt, då fler av de tidigare blivit för gamla för sina karaktärer. Skådespelarbyten var dock något som inte gick obemärkt förbi i pressen inför filmens premiär.
-I botten handlar det om vuxna människor som tycker att vi är inne och nallar på deras barndom. Det ska på något sätt vara ”rätt” skådespelare, oavsett om Sune spelas av en 30-årig vuxen karl som arbetar som advokat, säger Sören.
-Aftonbladet hade till och med en omröstning om vem som passar bäst som Sunes pappa, Morgan Alling eller Peter Haber – två månader innan Sune i Grekland haft premiär. Vad tror ni resultatet blev, skrattar Anders.
Filmbolaget som producerade Sune sommar vågade inte tro på projektet fullt ut. När det sedan närmade sig en fortsättning hade skådespelarna blivit för gamla och projektet rann ut i sanden.
-När filmmediet nu återigen blev aktuellt började vi direkt prata om att göra tre filmer i stöten. Film nummer två har premiären julen 2013 och handlar om Sune och familjen på bilsemester. Även denna regisseras av Hannes Holm. Den tredje filmen bygger på boken Släkten är värst, säger Sören.
Vad kommer att hända framöver?
Förutom sex nya böcker i år och fem under 2014, två nya filmer om Sune i görningen och lösa planer på en ny scenuppsättning av Sune, har Sören och Anders ytterligare ett stort projekt på gång.
-Inom ett par år kommer vi att lansera en helt ny värld i bokform. En värld vi arbetat på under de 30 år vi arbetat tillsammans. Det finns otroligt mycket material och idéer kring detta som vi samlat på oss. Vi ska väl i själva verket enbart sätta oss ner och sammanställa allt, avslöjar Sören.
De gamla läsarna kommer att känna igen sig i Bert och Sune-böckerna, de båda författarna vill dock inte avslöja för mycket.
-Det är lika bra att det får ligga i sin linda tills det publiceras, innan vi pusslat allt samman. Det blir en överraskning för oss alla. Planen är att vi ska få tid att börja skriva den någon gång i höst, och ska man höfta kan den tänkas utges under 2015, säger Anders.
Riktar sig även det nya projektet mot barn, ungdom och familj?
-Vi vill inte öronmärka böcker genom att bestämma vilka åldrar en viss bok riktar sig till. Vi menar istället att böckerna riktar sig till en människa, inte en ålder. Vi vill inte begränsa oss på det sättet, säger Sören.
Text: Markus Qvist
Foto: Mats Turesson
[adrotate banner="1"]