Vad händer efter döden?

Av admin
Nyheter
23 Apr 2013
990 Läsningar

Om födseln till livet är något vackert och glädjande, så är döden något som de flesta helst inte ens vill prata om. Trots att den är obeveklig, och lika naturlig som födseln.

När jag stiger in genom dörren till begravningsbyrån slås jag av insikten att jag aldrig har varit på en begravningsbyrå tidigare. Jag har ännu inte kommit i det läget att jag har behövt ordna med en begravning.

Vad händer efter att en människa har dött? Den frågan ska vi försöka besvara utifrån begravningsentreprenörens och begravningsbyråns synvinkel. Det ska understrykas att det som beskrivs i artikeln inte till fullo är relevant för alla etiska grupper, religioner eller religiösa inriktningar.

Värdig och nedtonad miljö
Miljön inne på byrån är värdig, vacker och precis sådär lagom svenskt nedtonad. Över en kopp kaffe börjar de båda begravningsentreprenörerna Elisabeth och Monica, två kvinnor i en annars mansdominerad bransch, berätta och svara på mina frågor.

Det som sker efter att en människa har dött skiljer sig åt beroende på hur döden inträffat. Om dödsfallet har skett på sjukhus, då ansvarar sjukvården för att den döde transporteras till bårhuset. Om döden inträffat genom en olycka, självmord eller mord, så är det ett polisiärt ärende och transport av den döde till bårhuset sker genom myndigheternas försorg. När döden sker naturligt, exempelvis i hemmet eller på ett äldreboende, hämtas den döde av någon av begravningsbyråerna som finns på orten.

-Vi hämtar bara människor som dött i hemmet eller på till exempel ett äldreboende, förklarar Elisabeth.

Fysiskt och psykiskt ansträngande
Hämtning får ske först efter att en läkare har bekräftat dödsfallet. Att hämta en avliden kan vara både fysiskt och psykiskt ansträngande.

Det gäller att behandla, lyfta och transportera den avlidne på ett värdigt och säkert sätt., men också om att att hantera och tala med anhöriga som finns på plats.

- Att ta hand om en död kropp kräver stor respekt och taktkänsla. Det kan röra sig om till exempel om munnen ska vara stängd, att huvudet inte ska ligga hopsjunket och vilka kläder den avlidne ska ha på sig, berättar Elisabeth.

Den första transporten sker till bårhuset. I Örebro ligger det vid Universitetssjukhuset, USÖ. I bårhuset är temperaturen mycket låg, allt för att förruttnelseprocessen skall undvikas. Det är när kroppen ligger på bårhuset som valet av begravningsbyrå oftast sker. Den byrå som genomfört transporten av den döde från dödsplatsen till bårhuset behöver alltså inte vara den byrå som får ansvar för den fortsatta begravningen.

Hur väljer man då vilken begravningsbyrå man ska anlita? I Örebro finns fem begravningsbyråer; Allmänna begravningsbyrån, Nerikes Begravningsbyrå, Götmars begravningsbyrå, Fonus och Anderssons begravningsbyrå.

- Vanligast är nog att man väljer en byrå utifrån referenser, till exempel om man varit på en begravning som man upplevde som fin eller genom rekommendationer från vänner och bekanta, säger Monica.

Kyrklig eller borgerlig begravning
Efter valet av byrå är det tid att välja hur begravningen och begravningsceremonin ska genomföras, om det ska vara kyrklig eller borgerlig. Om den avlidne ska kremeras ska kista och urna väljas. Ska det bli jordfästning handlar det om att välja kista. Begravningsbyrån kan även sköta en del administrativt arbete som måste genomföras och även det praktiska kring exempelvis en dödsannons i tidning.

Hur begravning och ceremoni planeras skiljer sig från fall till fall. En del kan ha reglerat sin egen begravning i detalj i till exempel sitt testamente. I andra fall kan anhöriga ha mycket klara uppfattningar och direktiv för hur begravningen ska genomföras. Men det är mycket vanligt att anhöriga är ganska oförberedda.

- Det gäller att vara mycket lyhörd och stödjande, säger Elisabeth.

Krav på  kistan
Efter valet av kista kan kistläggningen genomföras på bårhuset, det vill säga att kroppen läggs ner i kistan. Kroppen kan då kläs med svepning (vit långskjorta) eller vara klädd enligt anhörigas eller den avlidnes önskemål. Därefter väntar transport till bisättning. Bisättning är förvaring av kistan i väntan på själva begravningsceremonin. Platser för bisättning i Örebro finns vid Almby kyrka, Längbro kyrka och vid Norra kyrkogården.

En kista måste uppfylla vissa krav som Länsstyrelsen ställer. Den måste ha viss hållbarhet, den ska vara miljömässig och brännbar (om den ska kremeras) och den ska vara vattentät i botten och en bit upp längs sidorna.

Enligt svensk lag ska en avliden begravas inom 30 dagar efter dödstillfället.

Byrån hjälper till med att arrangera hela begravningsceremonin, inklusive en eventuell samling för mat eller kaffe efter ceremonin. Det innebär bland annat kistdekorationer, blommor, kransar, utsmyckning av begravningsrummet, inbjudningar, program och ceremonikort. Begravningsentreprenörerna är också med som representanter vid själva ceremonin, helt enligt de önskemål som finns.

- Det händer att man blir väldigt berörd, ledsamheten och sorgen liksom sprider sig, säger Elisabeth.

-Det förekommer till och med att man som enskild person väljer att inte vara med som representant vid begravningsceremonin, det kan vara om det känns för nära. Som representant måste man uppträda professionellt, det innebär inte att man inte får fälla en tår, men man får inte tappa fattningen, säger Monica.

Urnsättning eller spridning
Kyrkobegravningar genomförs normalt i kyrkan i den avlidnes hemförsamling. Borgerliga begravningar genomförs i de flesta fall i begravningskapellet på Norra kyrkogården.

Från respektive bisättningsplats sker transport till begravningsceremonin genom begravningsbyråns försorg. Om den avliden ska kremeras blir det efteråt en transport till krematoriet.

Efter kremering läggs askan i en urna. Den omhändertas sedan av antingen anhöriga eller genom kyrkans försorg för att föras till platsen för urnsättning eller spridning av askan. En urna får förvaras max ett år på krematoriet innan den urnsätts. En hämtad urna måste urnsättas eller spridas samma dag den hämtas. Urnan får heller inte tas till annan plats än själva transportmedlet och platsen för urnsättning eller spridning.

Klara regler för begravning
Det är starkt reglerat i lag hur en begravning får ske i Sverige. Askan från en urna får bara spridas på en plats, oftast i en minneslund på en kyrkogård. Att dela askan från en avliden jämförs med att dela på en död kropp. För att sprida askan på annan plats än en formell begravningsplats krävs tillstånd från Länsstyrelsen.

Text: Mats Turesson

[adrotate banner="18"]
[adrotate banner="19"]

Comments

comments